fredag, september 29, 2006

The Beatles

Studioplattorna + några bootlegs,
samlingar, BBC-upptagningar etc.













Det är inget snack. De betydde något alldeles speciellt för musikhistorien. Men jag är minst lika fascinerad av människorna bakom fenomenet som av musiken själv. Och det är bara löjligt att skriva en massa bra eftersom det riskerar att bli en upprapning av klichéer, som Allmusic nämner.

Lennon eller McCartney? Ja, för mig är det Lennon, av lite olika anledningar. Han var den som drev något annat än bara musiken. McCartney har för mig alltid varit den superproducerande som aldrig riktigt stannat upp och reflekterat. Men jag känner honom inte så det är säkert fel. Jag tolkar bara den mediabild jag möts av. Per Gessle och han är lite lika i sättet, om jag ska göra en jämförelse. Högst subjektiv sådan.

För mig är det viktigt med det mjuka som Lennon sysslade med. Fred, kärlek, konst och allt sådant. Och så inte att förglömma, hans sällsynt intelligenta humor. Det var många som hamnade i hans humorgrop. Som kommandoran i Emils varggrop.

Musiken finns där som en del av mig och kommer alltid att göra det. Jag är uppväxt med dem och återvänder ibland till deras musik och förundras över hur långt före sin tid de var med mycket.

Se där. Nu kom klichéerna igen. HELP!